Sydneys Sulfurskådade Kakaduor Chockerar Forskare—Mästerliga Vattenfontäner i Urban Överlevnadsvilseledande
Sydneys smarta kakaduor har knäckt offentliga drickfontäner, vilket avslöjar nya urbana överlevnadskunskaper, visar forskare i en studie från 2025.
- 41% Framgångsgrad: Kakaduorna fick vattnet att flöda nästan hälften av gångerna de försökte.
- Grynings- & Skymningsdrickare: De flesta besök vid fontäner sker vid soluppgång och solnedgång.
- Socialt Lärande: Både han- och honkakaduor tar till sig det smarta tricket.
- Första Någonsin Registrerade: Det här är första gången vilda papegojor har setts utveckla ett sådant beteende.
Flytta över, soppåsar: Sydneys sulfurskådade kakaduor har genomfört en ny urban prestation—de använder offentliga vattenfontäner. I en aldrig tidigare skådad uppvisning av vilda papegojor, vrider och drar dessa fågelgenier nu i fontänhandtag över Västra Sydney för att slå värmen, enligt en banbrytande studie från 2025 publicerad i Biology Letters.
Forskare från Max Planck-institutet, Universitetet i Wien, Western Sydney University och Australian National University utrustade parker och idrottsfält med rörelseaktiverade viltkameror. Under flera veckor fångade de dessa kakaduor—som redan var ökända för att bryta sig in i matavfall—vriande fontänhandtag med en överraskande koordination.
Föreställ dig detta: en strimma av vita och gula fjädrar sveper in efter gryning, sätter sig på en fontän, och—med en vridning av sin högra fot och ett grepp om pipen—drar friskt vatten medan en rad ivriga fåglar tittar på från ett staket. I 41% av fallen lyckades de smarta fåglarna släcka sin törst, vilket visar på en skicklig innovation som sällan ses i fågelbeteende.
Q&A: Hur Knäcker Sydneys Kakaduor Fontäntoden?
Q: Är alla kakaduor mästare på vattenfontäner?
A: Studien rapporterar att detta beteende snabbt sprider sig i Västra Sydneys papegojpopulation, där både hanar och honor deltar lika.
Q: Hur fungerar de egentligen kranen?
A: Kakaduor placerar en fot—vanligtvis den högra—på vridhandtaget och håller i pipen med den andra. Genom att sänka sin vikt vrider de handtaget och låter vattnet flöda, för att sedan vrida sin näbb för att fånga strålen.
Q: När är kakaduor mest benägna att använda vattenfontäner?
A: Tidiga morgnar och sena eftermiddagar är de bästa tidpunkterna för att svalka sig, vilket stämmer överens med fåglarna naturliga rutiner.
Hur Kan Kakaduor Vara Så Anpassningsbara i Stadsområden?
Kakaduor är kända för sin intelligens och problemlösningsförmåga. Tidigare studier har dokumenterat deras listighet vid öppning av soptunnor—en färdighet som mest ses hos hanar. Men detta nya tricket att dricka från fontäner lärs av båda könen och sprids snabbt genom socialt lärande. Forskare tror att denna ”urbana tradition” belyser snabb anpassning till stadslivet, en nödvändighet när naturliga livsmiljöer försvinner.
Kan Andra U urbana Fåglar Kopiera Detta Kloka Trick?
Medan kakaduorna står i rampljuset, sätter deras innovation en prejudikat för andra stadsfåglar. Forskare föreslår att, precis som kakaduornas sätt att öppna soptunnor spridits, kan denna vana av vattenfontäner också slå rot—vilket innebär att parker bör förbereda sig på fler djurbesökare.
För mer om djurs intelligens, besök National Geographic eller för att lära dig om lokala urbana vilda djur, kolla in Australian Museum.
Hur Kan Du Känna Igen En Klok Kakadu På Din Lokala Park?
Titta efter grupper av sulfurskådade kakaduor som samlas vid offentliga drickfontäner, särskilt runt soluppgång eller solnedgång. Du kanske ser en fågel manipulera handtaget medan andra väntar på sin tur—eller till och med hejar på dem.
Missa inte din chans att bevittna urban evolution i aktion! Nästa gång du är i Sydneys parker, håll kameran redo och se om du kan upptäcka dessa fontänknäckande kakaduor.
Urban Överlevnadskontrollista:
- Besök lokala parker vid gryning eller skymning för bäst chans att se kakaduor i aktion
- Observera på avstånd—stör inte vilda djur
- Dela dina observationer med lokala bevarandegrupper
- Lär dig mer om urban djurintelligens från pålitliga källor som BBC och Science Magazine
